Nu är han här, Sting. Äntligen! På grund av lite dåliga vägar så kom vi fram till Fia lite senare än räknat och fick därför åka lite fortare än beräknat också för att inte komma fram till Sala, där vi skulle sova över mitt i natten. Sting och hans fina mamma Orka hälsade oss välkomna med pussar 🙂 . Vi fikade god kaka (jag lär mig aldrig vad den heter, förlåt Fia) skrev alla nödvändiga papper och så förevigade vi ögonblicket. Sen bar det av. Sting vägrade kissa innan vi åkte så jag räknade med att vi skulle få stanna relativt snart. Jag räknade också med att det skulle bli lite gnäll men icke då. Han tittade på bilarna som körde om oss WAAAOOOO! och han tittade på alla leksakerna, WAAAOOOO! 🙂 . Sen slocknade han sött. Vi stannade en gång och kissade annars sov han hela vägen till Sala.
Natten var också den lugn, han pep kanske 20 sekunder då vi la oss vid 20-tiden (det är jobbigt att både köra och åka bil så långt) och vid halv elva var jag ute med honom en gång. Sen sov han med korta avbrott för att stirra på mig och ge ett pip innan han somnade om igen. Halv sex gick vi ut på morgonkissen och sen väckte han Johan med pussar och bett i öronsnibben 😉 .
Resan vidare norrut gick minst lika bra som den från Kumla till Nora. Han gnagde på sitt ben, tittade sig omkring och gnagde på knuten.
Men mest sov han.
Jag satt och tittade mycket på honom 🙂 .
Nu kommer han nog snart vakna, då blir det livat.
Jag gömde helt berätta hur otroligt fint Mira skötte sig! Sting var lite rädd när han såg henne, svansen var inte upp och han gömde sig vid Johan. Mira gick då långsamt fram till Johan och pussade på honom, ignorerade Sting helt och nosade sedan på marken och i snön jättenoga. Sting kunde under den tiden nosa över Mira och när Mira senare nosade på Sting så gick det så bra så 🙂 . Hon är allt en riktig prinsessa 🙂 .
Tokryck 