Äter Elenor riktig mat?

Ni som följt bloggen ett tag vet att jag har selektiv ätstörning eller matfobi som jag först fick reda på att det hette. Detta har jag jobbat med och gör till viss del ännu. När jag så fick barn så läste jag mycket om mat och funderade mycket på hur jag vill introducera mat till Elenor. Det jag kom fram till ganska fort är att jag inte ville ge henne välling/köpegröt eller pure och inte börja med smakportioner vid 4 månader som många gör. Bara tanken på att ge en ihopblandad gröt som mat gör så jag ryser. Jag läste också om många som hade barn med ont i magen, alla de fick välling eller köpegröt och ökade på matmängden ganska fort efter 4 månader. Inget vetenskapligt samband jag vet men det räckte för mig. Eftersom vi har IBS i familjen så ville jag undvika detta. Jag vill här passa på att säga att jag absolut inte tycker att någon annan är sämre för att man väljer att ge mat tidigt eller gör på annorlunda sätt än mig. Jag skriver från mina intryck, tankar och val. Precis som ni gör era val 🙂 .

Nu fick Elenor smaka lite på fingret vid 5 månader men inget mer än det. Sen började vår resa med plockbitar. Vi körde inte helt BLW för vi kunde mata henne då hon fick yoghurt eller soppa, för hon själv ville det (gapande fågelunge och skrik om hon bara blev erbjuden sked haha). Men vi gav henne stavar från 6 månader och lät henne smaka i egen takt. Till en början var intresset för mat svalt och det var inte lättare för mamma när ”alla” runt omkring smakade/undersökte/åt med god aptit/bra intresse. Men det var värt att vänta på Elenor. Hon har ända från start ätit vår mat, förutom att vi har gjort matmuffins och laxbiffar som tillägg. Jättebra luncher. Detta att det ska ta tid att göra mat till barn håller jag inte med om 😉 . Elenor har fått smaka på allt vi äter och älskar nästan all mat (bäst är oliver och smakrik ost 🙂 ). I perioder har hon valt bort tomat och andra grönsaker men nu vill hon hellre ha gurka och paprika i stället för exempelvis kött. Hon har idag fyra framtänder som är helt framme och en femte på väg ut. Det går utmärkt att tugga ändå så länge exempelvis köttet är i lagom stora bitar och mört. Den stora vinningen för mig har varit att Elenor njuter av mat och vi njuter av att titta på henne. Hon höjer armen, plockar lite i luften medan hon spejar in på maten med lyfta ögonbryn – vad ska jag ta nu? Vi äter vår mat och hon äter sin mat. Ingen äter kall mat 🙂 .

Eftersom vi vuxna äter en kost som till mestadels består av lågkolhydratkost så har Elenor fått hänga med på det tåget (hon och pappa äter frukt också, jag ibland).Vi äter nästan inga halv- eller helfabrikat eller gluten. Samma med Elenor. Vi har aldrig gett välling, finns ingen anledning anser vi (har ni kollat innehållsförteckningen på välling? Det känns väldigt främmande för mig att ge Elenor en flytande mjölblandning, i många fall med maltodextrin i) när vanlig mat fungerar utmärkt :). Gröt försökte jag koka några gånger. Testade flera olika recept men det gick inte hem hos henne. Vi ger numera turkisk yoghurt eller pannkaka till frukost och kvällsmat och vanlig mat resten av målen. Ofta blir det småplock av ost/oliver och liknande som mellanmål.

Det som förvånar mig är att vi fått kommentaren – men ger ni henne riktig mat, ni ger henne väl riktig mat? Vi vet ju att ni äter LCHF/lågkolhydratkost.

Jag blir faktiskt lite förvånad även om jag borde vara van vid det här laget. Läser dessutom om att motiveringen till varför LCHF/lågkolhydratkost inte skulle vara bra är att barnen behöver en varierad kost med mycket näring. Men vem behöver inte det? Vem är det som säger att Elenor och vi inte får det? Det är precis som att de är en fluga på vår vägg och vet exakt vad vi ger till henne (och oss). De är i fel kök om de tycker att vi inte äter en näringsriktig kost.

Det jag vill ha svar på är vad i pasta/ris/vitt bröd som vi näringsmässigt missar med att i stället äta broccoli, blomkål, grönsaker och ägg? Maten smakar så mycket mer sen vi slutade med pastan och i stället äter blomkål till köttfärssåsen. Elenor älskar blomkål och broccoli. Vad finns i pastan, eller är så mycket bättre med pastan som inte finns i broccoli? Jag tror inte att Elenor på förskolan kommer att undvika pastan eller tycka att den är äcklig (men skulle hon är jag nöjd haha).

En sak som jag faktiskt tror beror på vår kost är att Elenor inte har haft ont i magen en enda gång. Hon har inte varit lös i magen annat än någon dag då och då (de säger att de inte blir dåliga i magen innan tänder kommer men ändå har det alltid tittat fram en tand efter att hon varit dålig i magen) och hård magen en gång. Kanske inget samband men jag tror att ju mindre gluten man äter, desto bättre mår magen. på grund av IBS (som man rekommenderar lågkolhydratkost för) så vi är extra uppmärksamma på magproblem och en av anledningarna till att jag tror att kosten väger in på hennes obefintliga magproblem.

För mig är det underbart att se att hon älskar all mat. Jag får återkomma senare med om det fortsätter eller om hon blir som många andra barn i min närhet som vid runt 2-6 år äter dåligt eller enbart torr pasta eller liknande. Just nu njuter jag 🙂 .

Det stora orosmolnet för mig är hur vi ska pricka bra middagar när vi börjar jobba och Elenor börjar på förskolan. Min plan är matlådor några dagar i veckan och enklare rätter några dagar i veckan. Funderar även på om en crock pot kan vara något för oss. Mat är helt enkelt en big deal för mig och att gå tillbaka till det jag åt förr (pasta med korv, pasta med köttbullar, köpburgare med bröd – torrt och tråkigt) är inget alternativ.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s