Rörd till tårar

image

Klockan 11 i fredags avlivade jag min bästa vän, mitt hjärta, min drömhund.

På onsdagen åkte vi och fotades av Hanna Ericsson. Många av korten blev riktigt bra – så kul att ha kvar! Han fick dessutom leka med hennes cocker Sune. Det gick en stund, sen lyftes tassen ❤. Men han älskade det!

På torsdagen spårade vi äntligen, så länge vi väntat på detta!

image

Jag la med drygt två timmars liggtid men ändå drog han rejält i linan. Han låg alltid på i selen så trots hans litenhet fick man hålla i rejält så han inte drog iväg. Han älskade att spåra och att kunna ge honom detta kändes så underbart. Jag hade bestämt mig för att tårar och sorg skulle inte förstöra detta vårt sista spår och jag klarade det! Han var lycklig! Han kampade (första gången han fick göra det på flera månader!) och busade.

Johan fick också möjlighet att busa lite med honom. Sting visste nog inte vad som hänt, så mycket kul helt plötsligt. Vi såg på honom att han genast vaknade till lite igen, ögonen tändes åter.

Jag åkte själv med Sting till veterinären, det är lite en del av min rehab. Jag ville inte trösta någon annan, bara gå i mina tankar. På fredagen kom Johan på den utmärkta idén att vi skulle stanna på väg till Sundsvall och låta honom röra sig lite. Som vi njöt jag och Sting. Han fick springa, bada och rusa i sanden. Vilket minne för mig. Johan frågade om jag hade filmat något men jag hade valt att bara vara i nuet, mobilen lämnades i bilen.

image

Avlivningen gick fort och lugnt till. Han kunde fått mer lugnande sa veterinären för han var ganska med, men jag valde att inte ge honom en spruta till och vänta lite till. Han somnade lugnt nos mot näsa med mig. Det går inte att beskriva känslorna, stormen som slet i mig. Det var intensivt…

Något som rört mig till tårar är alla underbara vänner som funnits där för mig,  Hanna och Malin som stått ut med alla mina meddelanden under flera månader, Stina som gråtit med mig på jobbet…jag har så många fina vänner. Stina köpte ett blommogram till mig, samtalet kom innan vi skulle gå in. Jag kunde inte hålla tårarna tillbaka under samtalet men det var även av glädje – jag var rörd.

Nu har det gått två dagar. Jag och Johan har pratat mycket och gråtit en del. Men båda två säger att det känns som det har gått mycket längre tid. Dessa månader i vila har på något sätt förberett oss så återhämtningen verkar bli lindrigare. Jag känner lättnad mitt i sorgen, en lättnad över att det är klart. Lättnaden håller redan på att få övertag över sorgen. Jag slipper oroa mig, han slipper ha ont. Mitt hjärta mår bra nu.

image

Annonser

2 thoughts on “Rörd till tårar

  1. Älskade Sting! ❤ Rörd till tårar när jag läser inlägget. Så mycket känslor bubblas upp inom en.

    Han kommer fattas mig Sting, en fantastisk kelpie jag är så glad att jag lärde känna. Ni har gjort en fantastisk resa och du gjorde allt du kunde för honom.

    Nu har du era minnen kvar. Så mycket fint ni gjort! Kram vännen ❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s