Äntligen en diagnos

Även om diagnosen inte var den jag ville ha så vet vi nu att Sting troligen har ett uttänjt eller helt sönder ligament i bogen.

Nu har jag förhoppningsvis lärt mig en gång för alla att jag tjänar på att åka direkt till Sundsvall och inte till veterinären här i stan. Gjorde samma misstag med Kiwi, gick många gånger i stan utan resultat. Ett besök i Sundsvall (Djurkliniken) så hade jag en diagnos på henne.

Åkte till Veterinärhuset denna gång för de har Ole Frykman som ortoped (remiss) och han verkar bra. Fick en väldigt trevlig veterinär som undersökte Sting. Han hade ondare än jag har trott. Han lyfte och visade tänderna flera gånger och nafsade efter henne. Det är inte min kille. Det har gjort ont förr hos veterinären, bland annat då han hade ett inflammerat revben men aldrig att han har visat tänderna och nafsat till.
Han visade smärta på handlederna fram och på bakbenen och ryggen. Allra mest så klart i bogen. En annan veterinären undersökte honom också och de kom fram till att Sting har skadat ligamentet i bogen på höger sida. Han har snedbelastat så andra leder också gör ont. För att säkerställa att det inte var borrelia eller anaplasmos i bilden tog de prover på det och röntgade benen fram, ryggen och bogen. Han har en begynnande pålagring i bogen på grund av ligamentskadan men annars inget.

Så. Min lilla grabb har gått och haft ont länge! Kanske så länge som drygt ett år då jag var hos sjukgymnasten med honom och hon konstaterade hårda och ömmande muskler bak. Vi behandlade det och de är mjuka idag men då pratade vi om att de och den lilla reaktion hon fick på ryggen troligen berodde på något annat. Men han visade inget annat.

Nu går han på inflammationshämmande och på onsdag ska jag till sjukgymnasten för att få övningar så hans muskler slappnar av igen. Återbesök hos veterinären den tredje för att böja igen nu när inflammationen ska vara borta/låg. Bogen ska fortfarande vara smärtsam och då kan de säga att det är ligamentet. Hur illa det är kan de dock bara säga efter en titthålsoperation.

Så nu är det omplanering av våren och sommaren. Vi skulle åka hem i april – inställt. Vi skulle lämna Sting hos vänner och åka på bröllopsresa i juni – inställt. Det blir operation och rehab av Sting i stället.

Nu håller jag tunmarna för att de ger god prognos för återhämtande.

Till på köpet, på grund av Sting så har jag börjat känna av magkatarr. Till och med något så litet som samtal med uppfödaren eller lite oorganisation på jobbet gör så hjärnan går på högvarv. Därför ringde jag inte i helgen fia. Jag måste få lite avstånd igen.

Nu är min stora oro att jag inte ska kunna hålla honom lugn efter operationen. Johan sätter honom i buren strax innan jag kommer hem om dagarna, för att han inte ska skada sig mer. Ändå är han spänd på alla sylindrar när jag sätter mig vid buren och han får vänta bra länge innan han får komma ut. Även då kan han svira runt innan jag får lägga honom ner. Så när han ska återhämta sig från operationen är det bur och hage som gäller, annars kommer det inte att gå. Jag ska bo nere med honom (så vi inte behöver bära honom upp och ner för trappan i början) och vara ledig första veckan så jag kan hjälpa Johan med rastningarna. Sen får Johan vara nere mycket så han inte blir ensam till på köpet.

Det blir en pissig vår 😐.

Annonser

8 thoughts on “Äntligen en diagnos

  1. Det kommer att bli bra! Å du behöver inte vänta med att ta ut honom ur buren ❤ Sätt på koppel. Om han svirar runt så håll bara i/upp så att han inte fläker ut/belastar benet,
    Hör av dej när du vill!

    • Såg inte hela kommentaren förut. Koppel funkar inte. Han hoppar och blir helt totalt tokig när jag kommer hem. Vi har kämpat sen liten att få honom att sluta men icke. På dagis är det ännu värre. Jag har lite gett upp 😉. Men vi får se. Bur i början i alla fall så får vi se sen. Vågar inte chansa

      • Tror min kommentar försvann…
        Koppel är ett måste efter op. Han ska inte vara lös någonstans på 3 månader. Bara inne på begränsat område.
        Att ”hoppa upp” är inte farligt, men att dunka ner är tabu! I alla lägen. Så kopplet är till för att hålla emot och ”sätta ner” honom med. Och ”lyfta” honom lite i om benen går i spinn 😛
        Han kan gärna stå på bakbenen och hälsa 😉

  2. Åh fy så himla tråkigt. Vet hur det är, har varit inne i snurren med fraktur/ligamentskada, operation, tusen veterinärbesök, rehab osv… Men iaf skönt att få ett svar, mycket av min oro satt i att inte ha en diagnos. Hur tufft det än är får du försöka tänka att detta är ”botten” och allt ni gör from nu är en bit på vägen tillbaka. Att ta en dag i sänder är mitt bästa tips och acceptera att det kommer vara och kännas skit ibland. Helt plötsligt står man där och kan titta tillbaka på resan man gjort och hur långt man kommit.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s