Kortare träningspass är icke att förkasta

Jag saknar längre träningspass, det sticker jag inte under stolen med. Att packa väskan och träna i över timman med pauser och fika med vänner. Men de kortare träningspassen är bra! Vi har kommit rejält framåt med fjärren under några månader och även att skilja på sitt och stanna som länge var ett problem har vi också kommit långt med. Andra saker som inkallning med ställande går ju ok, men vi har ingen fart. Jag inser nu vad mycket min aktivitet och förmåga att belöna bra är viktig i träningen. Jag har dock blivit så mycket bättre i höfterna så jag inte grimaserar då jag belönar i alla fall och det är ju alltid något ;). Det blev också lättare att belöna med kamp om jag hade ett långt snöre.

Så fjärren då. Vi har rätt snygga bakåtsitt nu. Dock vill han gärna flytta sig i sidled lite, något jag inte vet hur jag får bort. Det svåra just nu är sitt från ligg. När jag går kort funkar det alltid, men på längre avstånd är det som att mitt sitt blir ett plats. Sting är helt övertygad om att jag säger plats. Men det löser vi 🙂  .

Zätat går också riktigt bra som sagt. Jag varierar belöningen så han stannar fint och sitt gör han riktigt bra. Så det jag måste lära mig är hur man går zätat så jag inte gör några dumma misstag när vi tävlar. Förhoppningsvis kan vi komma iväg på någon tävling till sommaren. Håller tummarna för det i alla fall.

Födseln närmar sig med stormsteg. En vän till mig födde en vecka, lite drygt tror jag till och med, innan beräknad födsel och en annan vän födde fyra veckor innan beräknad födsel. Även om det var andra barnet för henne hade tydligen båda hennes barn bråttom ut. Johan krävde därför att jag skulle packa bb-väskan nu 😉 . Jag är inte riktigt klar med den men jag tror inte att jag kommer att föda innan 20 februari trots att alla runt omkring mig verkar välja tidiga födslar. Men man vet aldrig och det gör inget att ha allt klart så vi båda kan känna oss lugna. Det är i alla fall rejäl fart i magen nu, den börjar bli stor och få dåligt med plats 🙂  . Dock sparkar den mig inte i revbenen som många säger att de gör. Jag känner rumpan trycka mot revbenen men sparkarna är åt sidan. Kanske är det för att bäbisen ligger på min högra sida och jag har moderkakan framtill som det blir så. Huvudet är alla fall där det ska vara och har troligen varit så ett bra tag eftersom rörelserna inte har ändrats på de senaste månaderna.

Grymt spännande 🙂 .

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s