Träning på mina villkor

Det är verkligen så att träningen helt är på mina villkor nu. Jag har sänkt kriterierna på fart eftersom jag inte klarar av att hålla uppe den. Hundar gör det de tjänar på, alltså måste mina belöningar motsvara det han förväntas göra. Jag har foglossningar som gör att jag helt enkelt inte kan engagera mig som jag vill i belöningarna. Jag är tacksam för att jag har en hund som är lättbelönat mot andra hundar jag har ägt. Men jag märker ändå att jag inte kan motivera upp farten tillräckligt (som jag vill ha det 😉 ).

Igår var vi på den första träningen sen i våras tillsammans med flera andra. Det var helt nya bekantskaper för mig som Emma, en vän och dessutom boende på samma gata som oss dragit ihop. Det var, förutom Sting och Emmas boxer, en schäfer, en lagotto och två amstaffar. I början stördes Sting lite av schäferns skällande och jag kunde inte få igång honom som jag ville eftersom jag inte kan röra mig som jag vill. Men till slut fick vi igång leken och han gjorde flera riktigt bra rundaövningar. Jag vill ha upp farten men fokus nu är på kunskap och avstånd.

Vi tränade även lite på dirigeringen med skålar. Här gick jag för långt fram och när jag väl fattade det och la mig på en bra nivå klarade han det fint. Kanske kan tänka ut själv att så mycket störning på så liten yta och samtidigt gå framåt i träningen inte riktigt hör ihop för oss just nu ;).

Sen tränade vi på skiften i zätat. Det går så mycket bättre nu när jag har ändrat hur jag säger kommandona. Ligg är lågt, stanna är högre och ganska fort och sitt är väldigt tydligt. Jag tänkte förut att stanna kunde vara tydligt och jag kunde viska med ett tydligt ssss på sitt men Sting förstod inte. Det sitter lite kvar i inkallningen då han gärna sätter sig, eller som igår när jag körde en hel elitinkallning. Den såg jättefin ut och så skulle jag träna lite mer på stanna och då la han sig varje gång. Men det är ju första gången som räknas 😉 .

Johan har börjat hjälpa mig mer och mer med Sting nu. Jag kan inte gå mer än en promenad om dagen och den är inte lång (tycker jag 😉 ). Eller kan och kan, det kan jag ju men då är jag inte helt bekväm på kvällen 😦 . Detta har medfört att Sting får långpromenader de dagar han är på dagis (till och/eller från dagis beroende på hur jag mår), då Johan tar eftermiddagspromenaderna och på helgerna om jag inte prioriterar träning i stället. Det är väldigt skönt att han kan vara lös så bra och på det sättet kan motionera sig själv lite när matte inte orkar gå. Jag måste verkligen tänka på att det bara är en period och han mår faktiskt inte dåligt. Visst, han vill ha mer men accepterar faktum. Jag får också tänka på att han troligen fortfarande får mer än ”svenssonhunden”, tragiskt nog.

Nästa vecka ska jag dock till sjukgymnast. Är väl inte jätteoptimistisk till vad jag kommer att få ut av det men jag har förhoppningar om några övningar som kan lindra och kanske mer styrning i hur mycket jag faktiskt kan gå och röra mig. Det är lättare för mig att ta det lugnt om jag har någon som säger det åt mig. Jag vet redan idag vad jag ska göra för att lindra, gå korta promenader med små steg. Gå långsamt och tänka på hur jag rör mig. Jag går därför som en tant på +80 (de som går långsamt då 😉 ). Johan skrattar åt mig haha!

Jag ska, oavsett foglossningarna, försöka hänga med på träningarna som de har tänkt att ha på tisdagarna. Jag får känna mig för samma dag men det ska gå med lite planering och planering är något jag kan. Optimist javisst!

Annonser

2 thoughts on “Träning på mina villkor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s