Motiverad, för första gången på länge

Tack vare Malins inlägg i sin blogg angående attityd och glädje i träningen känner jag mig för första gången på väldigt länge motiverad att träna.

Malin skriver att hon är väldigt pratig och hittar på knasiga saker på promenaderna. Jag är alltid tyst på mina promenader, säger nästan aldrig något till dem förutom beröm och godis då de gör något som jag gillar. De följer mig som skuggor och har koll på mig. Jag tycker i och för sig inte att det är fel, det är tvärtemot något som passar mig väldigt bra. Men, jag ska börja bli lite bättre på att hitta på roliga saker på promenaden som jag sen kan ta med mig i träningen. Jag vill verkligen att han ska gilla bollar mer, om så bara älska att hämta dem så kan jag belöna hos mig sen. Kampa är kul, men att jaga efter bollar svårare. Jag har en plan 😉 . Så nu måste jag bara vänta på att kunna utöva det jag har tänkt mig (vår, snälla vår – kom nu).

Jag har även ”problem” med att Sting inte tar i, jag kan inte få honom att göra det. Jag behöver en kurs 😉 . Malin, kom hit snälla 🙂 . Detta gör ju så att rutan och apportering med dirigering blir lite mer långsamma moment och det ska de inte bli.

Malin skrev också att hon inte är rädd för att lattja på plan, även då det är folk är på klubben. Här har jag något att jobba med, något jag är medveten om men inte riktigt kan släppa. Jag har väldigt svårt att släppa loss då andra är där, OM jag vet att de inte tränar som jag. På kurser och så är det inga problem, men när jag tror att de kan titta och värdera lite hur jag tränar (för att de inte håller med i mina tankegångar) så blir det stelt. Vilket ju så klart märks på Sting.

Ikväll ska jag förhoppningsvis orka ta mig till Kramfors för träning med andra, då ska jag börja lite försiktigt på vår träning. De har redan börjat med skotträningen så nu blir det till att betala in medlemsskapet även i den klubben så jag kan träna där med gott samvete.

Detta blev ett ganska negativt inlägg, inriktat på våra ”problem” som jag väljer att sätta inom ”” för det är ju inga problem egentligen. Men jag ser det som något positivt att jag nu kanske har en lösning på det som vi behöver jobba på.

Annonser

4 thoughts on “Motiverad, för första gången på länge

  1. Ni kommer fixa detta och lösa ”problemet” 🙂 Han har så fin matte, Sting så detta kommer ni lösa superlätt!

    Kul att blogginlägget nådde ut till alla som läser. Man vill ju nå ut och förmedla!
    Jag ska komma så vi kan träna. SNART 😀 Tror absolut även du kan få Sting att älska
    Bollar, fick jag Unik till det som är en farbror får du Sting att älska dom också!

  2. det är svårt att bjuda på sig själv. men kanske ändå lättare att göra det om man gör det i vardagen. jag menar, hundarna måste ju tro att vi är knäppa som är tysta med dem tills det kommer annat folk, och då är vi stela och högljudda 😀 jag är lite olika, ibland tänker jag för mycket, analyserar och då blir jag tyst och långsam. på en agilitykurs skakade instruktören om mig för att jag skulle våga göra fel haha. ni kommer garanterat fixa det!

    • Jag är alltid stel och tråkig 😉 . Även vid möten, det är just det som är mitt problem. Alltså, jag är inte stel och högljudd och inte stel som oooh nu kommer det någon, jag bara är sån 😀 .

      Du satte ändock huvudet på spiken, jag är rädd för att göra fel. Har alltid varit det men på samma gång har jag inga problem med att bjuda på mig själv och lölja mig…knas 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s