Spår med mycket störning

Sting tackar så mycket för alla gratulationerna, han firade stort med ett ben och lite träning. Jag är inte storfirare av mina hundar, när jag var yngre så fick de ett paket men inte ens det orkar jag haha.

Vi tränade som sagt i torsdags, en svinkall träning men som ändå var så bra! Sting har ett så fint ff, jag är supernöjd med det. Vi tränade steg åt höger, vänster och för första gången bakåt. Alla tre såg mycket fina ut sa Kristina som tittade på. Skitkul! Krypet gick även det bra, hade andras ögon på mig då det är så svårt att se det själv. Är det sol imorgon med så ska jag be Johan filma så ni kan få se det 🙂 .

Sol förresten, jag är så glad över att solen är tillbaka, även om den knappt når över trädtopparna så märker man att det går mot ljusare tider. Det är inte så att man ser ljuset fram och tillbaka till jobbet än men det kommer…snart 🙂 .

Idag har Sting fått spårat igen! Jag tog med mig Mira ut på en snöskotur där jag la ett spår till Sting samtidigt som hon fick strutta omkring. Jättekul att snosa i alla spår. Stings spår korsade flera rådjursspår, rävspår och harspår och de flesta var alldeles färska. Ohoj, tänkte jag, detta kommer att bli en utmaning. Spåret var kort -300 meter (jag har förbannat svårt att öka på längden – fy på mig!) men med stora utmaningar alltså…trodde jag!

En timma fick det ligga och med tanke på kylan (-18) så var det alldeles för länge. Min hjärna talade inte om för mig i morse att mjukost i snusdosor, det fryser. Ärthjärna! Men jag hade ju med mig annat godis också så efter att sista kakan frusen mjukost slank ner (det var den som var helt frusen, de andra två var lite mjuka i mitten 😉 ) så fick båda (Mira gick bakom mig då jag spårade med Sting) lite godis på marken och sen lite halvdan lek med Sting, han frös lite så jag skickade iväg dem på bus i stället. Men spåret alltså. Han sket fullständigt i alla spår, vek inte en tum från spåret! Störning – pjutt, svårt – pjutt! Mira spår däremot var intressanta, han gick över på dem två gånger, en gång följde han dem några meter men höjde sen huvudet och jag stannade. Snabbt tillbaka och på rätt spår igen. Det var jätttekul att spåra igen, även om jag märker att det inte är riktigt samma som i bar skog. Han verkade tycka att det var lätt, kanske ser han/tittar han efter spåren – i slutet garanterat då jag sjönk några cm. När det var en längre raksträcka ville han slarva och bara gå med höjt huvud (nästan vindstilla). Kanske dumt att lägga snöskospår, jag vet inte.

Nu ska jag kissa med Mira och sen ska jag ut med Sting på längre motionsrunda, njuta av sista solstrålarna 🙂 .

Annonser

3 thoughts on “Spår med mycket störning

  1. Ja visst är det underbart att man märker att ljuset är på väg tillbaka!! Kul att spåret gick bra och att Sting struntade i djurspåren (förutom Miras då..) 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s