Vilken vecka

Sting har varit på semester! Troligaste en av de roligaste men också jobbigaste han har varit på 😉 . Jag åkte ner i måndags och lämpade av honom hos AnnaKarin och hennes familj. Sen åkte jag vidare till Göteborg och senare Hällsnäs för möte tisdag-torsdag. Sting levde under tiden livet som en riktig lanthund. Lekte med heelervalpen Perry, tittade på fåren i hagen intill huset och gosade med alla som hade händer.

När jag kom var det slut på det 😉 . På fredagen kom några vänner till mig och AnnaKarin. Det var Maria med Figge, Harriet med Ace och Ida med Flip, alla hade kelpiesar <3. Vi gick en promenad och tränade lite uppletande. Sting och jag tittade på medan de andra körde några slag. Sen låg det några grejjer kvar och jag testade Sting lite, om han skulle ta dem vilket han gjorde! Lycka! Än så länge lyfter han upp och tittar på mig men han har, när jag tjoar blivit mycket bättre på att komma tillbaka så vi är på g 😀 .
Kvällen spenderades med tacos (taccos 😉 ), vin, godis och en massa hundsnack! Hundarna sov som små grisar.

Dag två, lördag. Regn/moln/rusk. Dags för lydnad. Maria gick först ett spår för Sting på ett äldre hygge som vi skulle ta senare. Format som ett appellspår nästan och byte från hygge till sumpskog (kanten). En liten utmaning för Stinkepink.
Lydnaden bestod i för mig att få gå fram till ”domaren” för tandvisning (inga problem), sen kom min och Stings utmaning. Vi ville ha hjälp med framförgåendet. Jag vill inte köra target, nu blev det target ändå men i formen av en människa. Det passade mig mer. Jag är en lat människa (jo, faktiskt!) och att gå fram och tillbaka och låtsas gömma bollar eller sätta upp och ta bort targets är inte riktigt min grej. Men den här människan jag använde (Ida första dagen) kunde ju flytta sig själv. Perfekt! Vi började med nosduttar och som han duttade, bättre än med mig! sen tog vi avstånd och ökade snabbt sträckan. Jag la på kommando och kunde till och med snart säga fot före. Targeten togs bort och jag ska före och lyckades faktiskt klämma till med bra belöningsplacering (jag är chockad!).
Jag testade också att se hur långt vi kommit i signalkontrollen. Ställande under gång med kommendering. Han stannade, med något steg. Men han stannade 😀 . Mer träning på att stå kvar och inte röra en tass då jag kommer tillbaka krävs, men det är ju bit av kaka det!

Hem för att ta spåret och äta lunch (ja, det kommer att bli ett långt inlägg). Spåret började lite halvbra, han kände troligen slutet (känna det…inte så bra…) men jag höll i för nosen var inte nere och till slut hittade han rätt spår och iväg var vi. Enligt Maria var han i kärnan där hon kunde se exakt var hon hade gått och det känns bra. Trycket är där och fram vill han. Inga problem i sumpskogen men han kom upp lite fel (frågan är om han av lathet ville därifrån eller om han verkligen gick fel, jag vet inte) vilket gjorde att vi hamnade på ett traktorspår som Maria inte hade sett då hon la spåret. Hon hade gått på spåret bakom så där blev lite förvirring av vem man skulle tro på, Sting eller Maria. Efter lite tvekan valde jag Sting och han hade ju så klart rätt och slutet var hittat! Någon som hört lita på hunden förut? Det positiva var att Sting visade mig trots att jag höll emot att spåret verkligen gick där så lite träning på att hålla tryck trots en trög matte fick vi också ;).

Eftermiddagens lydnadspass förflöt lika bra, fin linförighet, gick bra efter en liten koll på en golfboll (golfboll på plan – Vad eeeee det för något, måste undersökas 😉 ). Ett snett sättande såg de och det tränade vi lite på efteråt men då satte han sig så klart rakt 😉 .
Framförgåendet gick ännu bättre nu, han tänkte så det knakade då han satt vid mig och jag sa ”före”, en upprepning efter ett tag och så föll poletten och han var snabbt före mig. Tjoho!

Kvällen så, lammburgare, gummiankor och vin. Gott (jag smakade inte på någon gummianka…inbördes skämt 😉 ). Mycket trötta hundar och jag var rätt så mosig i kinderna och i huvudet efter ett glas eller två. Skönt att sova sen 😀 .

Söndagen var dagen då jag skulle åka. Men det var ju först vid 15 så lite lydnad och spår hanns med även denna dag 🙂 . Maria gick även detta spår, i skogen och troligen lite korsande det spår som Maria och Figge med mig och lilla K (AnnaKarins dotter) i släptåg dagen innan. Lydnaden gick kanoners även idag. Ingång på plan med kommendering, jag måste tänka på att ta ut Sting lite innan tävlingen, kanske en hund innan så han coolar ner sig lite. Det är lite splittrat i början. Tandvisning x 2 då jag går fram gick utmärkt även idag. Framförgåendet med lös hund idag – såååå bra! Han joggar ut fint och jag fick fram honom säkert tre meter innan leksaken kom. Jag tror faktiskt att han börjar förstå! Platsliggningen gick sådär. Han blev lite osäker märkte jag, det var lite för mycket störning av att andra la om. Men det fixar jag innan tävling (hoppet ni vet, det har jag tills dagen före 😉 ).
Spåret gick super! Han spårade så fint, tog vinklarna och trots att han tappade något här och där så upptäckte jag det oftast i tid och kunde backa och få in honom. Att han var trött märktes för trycket i linan minskade lite men å andra sidan släppte jag då och då ut kanske fyra meter (woho!). I slutet vet jag dock inte vad som hände, han vimsade totalt. Jag hade två alternativ som jag såg det. Gå över slutet och bara sela av eller backa och se till så han tog det igen. Alternativ tre, om spåret hade fortsatt efter slutet hade varit att låta honom gå över och belöna spårandet efter slutet men det var väg strax efter. Jag resonerade som så att eftersom han hade tappat och vimsade så var det ok för mig att backa och låta honom ta om. Hade han spårat bra men rakt över så hade jag selat av. Nu hade han även spårat kanon hela vägen och var trött så jag är nöjd med mitt beslut. Tillbaka några meter och på det igen och då jobbade han helt ok till pinnen och dosan.

Slutet! Klockan 23 var jag hemma och idag är jag mör och trött. Vi är oerhört nöjda över helgen och att få komma hem och bo hos AnnaKarin är nästan som att komma hem. Så mycket kärlek i ett hem borde alla få uppleva. Tack älskade vän!

Förresten, jag höll på att glömma! Perry…vilken hund! Johan vill ju ha en heeler och jag är nog på väg att tycka samma sak, om jag kan få en Perrier som perry! Vilken kamplust och arbetsglädje! Underbart!

Jättekul också att få träffa så många kelpies som är så olika. Genomsnälle Ace med bambikroppen, ”jag är tuff men go-Figge” och den äldsta (tre år, de andra är ungefär som Sting) Flip. Vi kunde släppa alla pojkarna (ingen hade tik!) dag två och det var så roligt att se allt knorrande och spända ben och raggar rakt upp. De är för roliga! Inget gruff, bara visa att just den hunden är faktiskt värst 😉 . Flip höll koll på flocken och alla såg upp till honom. Sting var lite utanför ”flocken”, var tvungen att hålla koll på var jag var och gillade inte riktigt allt ”jag är störstsnack” även om han visade att han tyckte att han var stor då det behövdes 😉 . Men lite sprang han med grabbarna och han gillade det helt klart 🙂 .

Nu ska jag sluta detta långa inlägg :D.

Annonser

13 thoughts on “Vilken vecka

    • Bara ambitiösa (uj vilket svårt ord haha) är sagt på ett positivt sätt så (det vet jag att det är!) är det ju bra 🙂 . Vi gillar det bägge två, att peta och få det ”perfekt”.

      Hojta om du inte hittar, men hittar du min kanal så hittar du den där!

  1. Låter som en kanonhelg ju! 😀 Härligt att det verkar fungera med framförgåendet ocskå! Duktiga ni! Kan tänka mig att både du och Sting är lite möra efter en sån helg! 🙂

    • Vi var möra, men jag mer än han. Han ville gärna hitta på något även igår så det blev framförgående, ställande (stå kvar även då jag rör mig) och platsliggning med Mira kloss på. Man vill ju inte göra honom besviken 😉 . Himla kul att ha en hund som bara vill, vill, vill träna och hitta på saker.

  2. Det var ju bara så underbart! Vi måste verkligen göra om det i alla fall en gång om året 😉
    Alla hundar var så duktiga med varandra och så härligt att se. 🙂
    Så roligt att träffa dig igen och få träffa din mörke Pralin. ❤

  3. Rolig vecka! Ibland måste man bara köra på i lydnaden och kolla av hur allt ser ut. Inte peta i allt, varje gång 😀 Jag har supersvårt för det.. speciellt att inte köra om ett moment igen bara för att det inte såg perfekt ut.

    • Jag har också svårt för det. Jag vill hela tiden belöna för att han gör saker så bra. Men ibland måste man utmana och även uthållighet är något som är värt att belöna.

  4. Det var så kul att få träffa er båda! Ni passar verkligen för varandra du och Sting och erat tävlande kommer att gå lysande! kram

    • Det var jättekul att träffa er med! Figge är så fin!
      Det känns verkligen som att vi passar varandra, jag hoppas det kommer att synas på tävlingen 😉 .

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s