Spårkurs

Idag var det avslutning på spårkursen. Solen sken och det var riktigt varmt ute, perfekt dag för spår och korvgrillning 🙂 . Sting fick ett hårdspår på ca 70 meter kanske, ute på klapperstensfält vid havet och ett appellspår i skogen. Hårdspåret hade ingen direkt liggtid utan jag fick gå det direkt spårläggaren (Ingrid) kom tillbaka. Sting började spåret med att titta på de andra, wow står ni där! Sen spårade han, de hade lagt en fem-sex godisar i spåret men Sting struntade i alla utom en. Mitt på markerade han en pinne, han tog den lite i munnen och tittade sen upp. Jag visste inte att den var där, så det var ju extra kul att han gjorde en rätt så fin markering för honom. Till slutet gick det som en dans, en koll på kursdeltagarna några meter från slutet (vet inte varför) och sen vidare. Fick där bevis för att han verkligen använder näsan och inte tittar efter sakerna i spåret. En orange pip, jättelätt att se men han nosade och nosade och hittade den tillslut.

Andra spåret låg i dryga timmen. En annan av kursdeltagarna la det spåret för mig. Spåret var alltså ett appelspår – 100 meter ut med en pinne på mitten, rät vinkel och 100 meter med pinne på mitten och så rät vinkel tillbaka 100 så det blir som en hästsko med räta vinklar 🙂 . I slutet där ligger den sista pinnen (i Stings fall en leksak idag) . Bra beskrivet va 🙂 ? Jag hade långlinan på även idag, andra gången i hans liv. Han tog spåret relativt bra, stördes lite av mig och den jävla linan (jag måste lära mig hantera den). Spårade fint och markerade första pinnen med en liten dutt. Tog första vinkeln (andra i hans liv, den första igår) klockrent utan vimsande. Andra sträckan var inte alls bra, men det var helt mitt fel. Han trasslade lite med linan och i stället för att stoppa honom så lät jag honom få lite mer lina så det inte drog i den. Fel beslut men det kändes rätt då att inte störa. Han missade i alla fall pinnen på den sträckan, alternativt så markerade han den men jag var för långt bort. Som ni ser, var det inget bra beslut men det tar vi igen nästa gång. Han tog i alla fall även andra vinkeln klockrent och spårade fint men tappade lite i slutet, kom lite åt sidan av någon anledning. Dock hittade han tillbaka och tog slutleksaken! Kampade (åh, vad jag älskar hans kamp i spåret 🙂 ) . Jag är verkligen jättenöjd med spåret. Det var helt mitt fel, när är det inte det i och för sig. Jag skulle inte gå så långt bak i linan så jag inte hade kontroll på den och jag skulle stoppat honom då han trasslat till det och belönat för stoppet och sen släppt på igen. Men åååååh va nöjd jag är med vinklarna!

Det var vår söndag 🙂 .

Annonser

9 thoughts on “Spårkurs

  1. Haha, läste ”håll fast”-inlägget först nu, och vad jag skrattade av att se Mira träna, så underbart! Hon är så himla fin, och har många uttryck samma lika som min gamla fina Tant hade! Saknar Kickan när jag ser Mira… Just det där tant-hetsen är ju jättehärlig såhär i efterhand! (Förresten så tyckte jag Stings träning såg jättefin ut också 🙂 )

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s