Tokryck

Uppletande

Madelen — Wed, 25 Jan 2012 14:01:49 +0000

Jag har börjat med uppletande. Jag har medvetet valt att vänta med detta för att inte börja med ”allt” på en gång. Men nu när han börjar funka lite bättre med att komma med saker började jag träna inomhus. Gömde olika små leksaker som inte har så stort värde för honom och skickade iväg honom. Det är tur att vi inte har parkett i hallen där jag skickar honom i från, för han tycker det är kuuuuul! Han letar, finner och kommer ofta direkt in med leksaken och då får man en massa gotte och gos. Han har också fått hämta en efter att Mira varit ute och letat och alltså utan att jag gått ut med en till. Han springer iväg och letar trots att retningen av att jag går och gömmer något inte finns. Det är bra.

Idag fick han så prova Mira och min lek där jag tappar saker på promenaden. Mira tycker ju leken är jättekul så Sting blev allt sugen efter att hon fått visa hur det ska gå till . Han började febrilt leta, vid sidan av skoterspåret och i den djupa snön. Helt fel med andra ord men svansen gick som en propeller och aktiviteten var det inget fel på . Jag lockade ut honom och skickade honom igen och efter ytterligare lite letande råkade han komma så långt ut (det handlade bara om några meter till) så han kände leksaken. Wiiieeeee, matte en leksaaaaaak! Jubel från mig och så kampade vi. Leksaken var dock inte så rolig att komma in med så efter att jag, min tröga hjärna hade listat ut hur jag skulle få in honom utan tjat så hade han några raider med leksaken . Men han släpper ju på tack direkt jag säger det så det är inte hela världen. Jag kom dock på att tack vare den djupa snön så springer han på skoterspåret först och främst och efter mig då jag springer. Så när han hittat leksaken sprang jag och han kom efter, jag stannade upp och han kom ända fram, där fångade jag upp leksaken (jag jagade den inte, han kom fram och erbjöd kamp) och så kampade vi. Han fick vinna den och så gjorde vi det igen. Fungerade jättebra så detta måste jag få in ordentligt. Jag lyckades ju ramla rätt på rumpan en gång till Stings förtjusning, bara att rejsa förbi med leksaken och ha skitkul själv. Men den bjuder jag på . Det roliga med det hela var att redan tredje gången såg jag att han fattat, han drog sig inte ut åt sidan utan sprang iväg dit jag skickat honom så nu ska jag snart börja öka avståndet mellan mig och leksaken.

Kontentan var i alla fall att Sting gillade Miras lek så nu har jag snart två galningar som letar efter sånt som slarvmajan har tappat .

Fjärren, vi knäckte nöten :)

Madelen — Mon, 23 Jan 2012 18:40:57 +0000

Igår frågade jag om tips för att få Sting att sätta sig upp, tack Linda för filmen. Roligt att det var just så jag tänkte och gjorde för att få Sting att sätta sig upp igår . Vi fick till ett fint pass, några sättanden men sen la vi av för kvällen då han kändes lite trött. I morse tog vi pass nummer två och tjo, vad det gick . Jag virrade till mig lite i mitten då han inte riktigt kan bestämma sig för om han ska sitta eller ligga men ett väldigt bra pass annars. Han var duktig! En meter kunde jag till slut gå ifrån, började med sitta på knä, sitta på huk och ställa mig halvrakt och så helt rätt upp. När jag går ifrån blir han lite tveksam i slutet men han sätter sig och vi avslutar där. Supernöjd!

Sen möttes vi av en inte så rolig överraskning när vi kom hem, kaos kan vi väl säga är ett bra ord…det är det enda jag inte gillar med valpar/unghundar och med Sting. Annars är han rätt ok . Ja, ni får faktiskt dra egna slutsatser här.

Ridhuset för första gången

Madelen — Sun, 22 Jan 2012 18:49:51 +0000

Idag var det premiär för Sting. Han skulle till ridhuset lite utanför stan och kolla på agility. Agilitygänget har bokat under vintern men vi har inte varit där för vi tränar ju inte agility (än). Men jag tycker det är bra miljö och passivitetsträning så vi ska gå lite då och då för att vänja honom vid miljön, även lydnadstävlingar går i ridhus. Sting var helt i gasen då vi kom, såååå mycket roligt att titta på . Han var dock tyst om än mycket uppmärksam. Han träffade sin polare, sheltien Norton. Norton har inte gillat Stings tempo sådär jättemycket men idag verkar det som om de fattade tycke för varandra båda två – kul . När Norton tränade skallade Sting en, eller två gånger och pep lite ibland men inget farligt tycker jag. Det lät mer av honom då vi var på tävling i somras. Jag kunde träna lite kontaktövningar med lite stadga och lite ff. Men annars satt vi stilla och bara tittade. Mycket trevlig träning och jag blev så sugen på att träna agility. Vi måste nog börja till våren då hindren är tillbaka på klubben .

Jag vet inte om det blir mer träning idag, jag tänkte börja med fjärren. Men jag vet inte hur jag ska få till spontana sättanden från ligg. Jag får fundera lite där. Det var tydligen inte bara i hans fall. Jag har fått fram det förut så det ska gå, men då vill jag ha han pigg så erbjudanden kommer lätt. Vi får se

Mira har också tränat en del idag. Vi fick främmande av Mira och hennes mamma så Mira och Mira tränade lite . Pipis kom fram och lyckan var total för tant .

Kanoooon!

Madelen — Sat, 21 Jan 2012 13:46:26 +0000

Idag vaknade jag av klockan vid 07,00. Idiot som jag är ville jag bjuda på nybakta bullar när det skulle komma vänner från lydnadsgänget på besök. En hade ont i magen, två kunde inte av andra orsaker…så då var det bara jag och en till kvar. En som dessutom är morgonpigg (precis som jag) och som jag då kunde gå ut med på en morgontur tillsammans med ett annat gäng…om jag då inte skulle börjat med bullbak. Bullbak som dessutom kunde slutat med halva degen i soporna. Smeten till kanelbullarna räckte inte, jag hade räknat helt fel och smöret var slut. Marsankräm tänkte jag och tog ut asken och insåg snabbt att även denna var snart slut. Gjorde den för rinnig och kladdade ner allt men det blev några till bullar. Vad nu då? Blåbär! Ut med blåbär ur frysen. Så det slutade med kanelbullar, vanlijbullar och blåbärsbullar. De blev i alla fall goa och fikat med tillhörande promenad var trevlig .

När vi kom hem sken solen (det hade vräkt ner snö under morgonen) så då gick jag och Johan på en tur till, man måste ju passa på.

Väl hemma igen blev det lite träning. Jag har haft ”problem” med Sting att han leker som en galning med Johan men inte med mig. Jag vet inte varför men jag och Malin (tack!!!) har pratat om det och jag har ändrat lite på mitt sätt att träna. Bland annat pausar vi inte med kamplek längre (mellan upprepningarna av samma moment) utan jag lägger honom medan jag hämtar mer godis eller tränar Mira om det är längre paus han ska ha. Han vill träna, så leken hamnar på andra plats inomhus om jag använder den till annat än ren belöning. Jag vet att jag har kamp på honom så jag behöver inte förstöra den genom att ”kräva” kamp så ofta i träning. Han får vila hjärnan i stället och så sparar vi kampen som en rejält rolig belöning i stället.
Jag hade apport, inkallning och ff med helt om marsch på schemat och in emellan där ett pass med platsliggning. Vi hade dessutom störning av ett gäng med duvor som satt på lyktstolpen intill. En pickade till och med i snön på vägen när jag körde ff, han visste att den var där men tittade så fint på mig och när jag hämtade mer godis stod han och tittade på den under tiden. Gullhunden!
Jag hade funderingar på att låta leken vara helt idag men funderade då på hur jag skulle göra vid apporten (bra gripande – kom och kampa) och inkallningen (snabb – då åker leksaken fram och han får springa förbi och greppa den i farten). Jag tog fram leksaken under tiden som jag funderade och Sting taggade till direkt. Japp, det blir lek som belöning! Inkallningen gick skitbra!!! Jag satte honom och gjorde en kort med ingång först, jättefin! En längre med leksaken – såååå fin fart och kampade galet bra! En längre med ingång där han sprang förbi mig först och vände upp lite bakom (det skällde en hund längre ner på gatan så han blev lite distraherad) och så en till längre med ingång som satt som ett smäck! Kamp som belöning efter godiset och oj så han kampade! Han är tillbaka!!! Skithunden, var har du varit?
Apporten började dåligt, hade jag förstört den (så tror jag jämt, skiter sig något så har jag förstört den helt )? Men så klickade det till något och så gav han sig iväg och grep den jättefint två gånger och sprang tillbaka och släppte apporten på mitt ”ta den” för att han skulle ta leksaken. Skitfint båda gångerna så där slutade vi med apporten.
FF med heltom har vi inte tränat förut. Vi började med lite stadga och den gick bra med tanke på att grannen satte upp fågelmat och folk pratade lite längre bort. Heltom var lite svårt till en början, han ville vända in rumpan lite men jag var lite snäll och krävde mer och mer och sista var riktigt fin .

In med Sting och ut med Mira. Hon fick köra inkallning med ställande en gång (klockrent ) och slät inkallning den andra gången. Hon piper av exaltering, men det tycker jag en 10-åring får göra. Jag masar inte med ljud på tant. Sen körde vi lite fritt följ blandat med slalom, ”åttan” och ff bakåt. Hon gör allt med engagemang den älskade lilla snuttan! Jättekul! Avslutningsvis fick de båda leta lite korv.
Nu ligger båda och vilar efter att ha varit igång sen 7 i morse, de har ätit lite ben innan sömnen tog dem .

En mycket trevlig dag! Men imorgon ska jag inte ställa klockan .

Imorgon ska jag ut till Svedje ridhus till 12. Då blir det träning ihop med agilitygänget. De ska träna kombinationer och vi ska träna stadga, kontakt och störning . Ska bli spännande och se vad Sting hittar på .

Sting har hittat kärleken!

Madelen — Thu, 19 Jan 2012 16:06:00 +0000

Han byter snabbt, från sheltietik (som tyvärr fick avlivas pga sjukdom ) till chihuahua. Denna flicka är ungefär i hans ålder och löper dessutom. Både igår och idag har han träffat henne hos dagmatten som han är hos ibland. Igår hade han fått vara avskild från henne lite för han lät henne inte vara i fred då hon ville sova. Men han gjorde inte en antydan till att vilja ”sätta på” utan allt var lek. Han la sig ner så hon fick klättra på honom . De var dock skilda åt i varsina burar då Petra var iväg och gick med någons hund under dagen. Mira låg utanför hans bur, som för att vakta då han var där .
Idag fick de komma dit igen. Denna gång hade de jagat varandra ute, Sting hade skött sig fint även här. Han hade sprungit mot den lilla söta tjejen och stannat rätt framme (Petra stod med hjärtat i halsgropen ), gjort invit och så hade hon försökt jaga honom. Gullhunden är allt bra duktig ! Idag hade han även legat och vilat medan hon struttat omkring och som igår så ignorerade han henne då jag kom (då hade han bara ögon för mig – sötnosen) så han verkar inte vara en sån hund som är helt tokig direkt en tik löper (för nu borde han väl vara så gammal så han känner sånt eller?). Höglöp vet jag ju inte än, det kommer väl nästa vecka men då ska vi se om de inte kan vara hemma de dagarna.

Nu sover han sött, men ikväll ska vi träna. Undrar om vi ska filma…

Föreläsningen

Madelen — Wed, 18 Jan 2012 20:59:13 +0000

Jag tyckte föreläsningen med Ole Fryklund var bra. Det jag gillade att höra var att BARF inte är något som han rekommenderar, det är väldigt svårt att pricka rätt och gör man fel så kan det bli väldigt fel för en växande hund. Jag har aldrig velat BARFA just av den anledningen, jag har inte kunskaperna som många tror sig ha idag. Vem som helst bara börjar med denna mat och tror att de kan verkar det som. Jag tror inte det och tyvärr kan det ju gå ut över hunden och det tycker jag är fel. Torrfoder eller färskfoder funkar bra och är bra! Han sa också att ger man fel foder till vuxna så påverkas de inte så mycket som just valpar, så ni som tänkt BARFA eller ge tillskott i helfoder kan ju tänka på det. Tillskott pratade han också om och visade en bild på en hund som fått för mycket kalk, resultatet var en hund som hade böjda ben och inte kunde gå. Jag pillar inte med BARF eller tillskott tänkte jag då. Sting har ju alltid varit smal, jag har medvetet hållit honom smal för det finns inget värre än mulliga/feta hundar…eller jo, men ni fattar . I alla fall så sa Ole att unghundar ska vara slanka, har de hull så får de för mycket mat. En valp/unghund ska ha foder så det räcker till tillväxt, inte för att bygga på hull.
En annan bra sak som kom upp var detta med växtvärk. Det finns inget som heter växtvärk, det är benhinneinflammation eller något betydligt värre. Inflammationen går över av sig själv med vila medan det andra måste undersökas. En hund som växer ska alltså inte halta! Det var nytt för mig. Något som också var nytt är att valpar som inte får röra på sig under kontrollerande förhållanden riskerar att få problem med lederna, de (lederna) behöver rörelse för att bli bra. Något att tänka på om man har Berner eller liknande som riskerar att få HD, rör på dem men i måttliga mängder och i kuperad terräng och givetvis inte promenader utan rörelse, alltså utan krav på att gå långt. Det är inte farligt att gå i trappor men det är onödigt att göra det för mycket. Jag har inte motionerat Sting för mycket, han rörde på sig själv och jag följde efter .
Detta är taget från mitt huvud så gå inte efter detta som citat av vad han sa utan helt enkelt en återgivelse av föreläsningen. Den var bra, dock lite väl invecklad i vissa avsnitt som foder. Jag hade gärna sett att han berättade om hur man sätter igång en unghund i träning, målet är ju en skydds- agility eller drahund (föreläsningen riktade sig till aktiva hundar och speciellt till de sporterna). Men man kan inte få allt .

Filmtime

Madelen — Sun, 15 Jan 2012 18:29:52 +0000

Jag tycker det är så kul att ha internet igen och blogga och då också att filma träningen så nu måste jag visa en film som är rätt så kass också . Träningen går inte alltid bra, men det visas inte alltid. Jag har tagit bort dötid och sånt men annars är det kvar. Han sitter snett, jag klickar, han apporterar slött, jag klickar osv . Han var trött, men matte tänkte inte på det för matte ville träna .

Johan hörs i filmen, han röjer i köket. Qeso tittar förbi, man ser svansen och på platsliggningen tittar Sting på Johan lika mycket som mig. Jag belönar usla halter, även om de inte är så usla som de ser ut på filmen. Ja, varsågoda

Jag ska ta ut apporten, (när han är pigg ) och se om vi kan få till ytterligare bättre gripanden. Men jag är ändå nöjd med apporten, för han gör den! Första hunden som jag tränat in apport på som inte tuggar, leker med den eller hatar den. Framsteg från min sida .

Nu väntar glass med apelsin och på spåret över datorn.

Platsliggning

Madelen — Sun, 15 Jan 2012 09:11:16 +0000

Tack vare min coach så har platsliggningen verkligen gått framåt! Från att ha haft ett liggande som varit rörligt med tassar och huvud så är han nu nästan helt stilla. Ibland kan huvudet röra sig och ibland sträcker han fram ena tassen. Men tack vare att jag satt kriterierna att framtassen inte får sträckas så har huvudrörelsen minskat den med (de kom ofta i par). Han gillar dessutom träningen. Kommer filten fram, vi har halkiga golv så den är ett måste inomhus – jag försöker variera platsen i alla fall så rusar han dit. Mira får ligga intill, i början la jag henne utanför filten någon/några meter därifrån men nu lägger jag även henne på filten ca 30 cm från honom. Det går jättebra att ha dem intill. Idag överraskade Mira mig genom att pipa (eller öh, öh, öh med basröst som är hennes pip) och sätta sig upp (!!!), men Sting låg kvar med fokus på mig! Ååååååh lyckliga jag och massor av godis till Sting .

Idag har jag hunnit med att baka och snart ska jag fylla på fågelautomaten och sticka med hundarna till Maria och Akka. Där väntar en promenad och sen första Harry Potter-filmen. Vi ska ha myyyyys. Efter den hinner vi nog med ett träningspass också. Tänkte mig lite störningsträning under fokus på mig i ingången.

Ettårsvaccineringen

Madelen — Thu, 12 Jan 2012 11:26:29 +0000

Igår var vi hos veterinären. Dags för Sting att få sin spruta. Jag har haft en hund som hatar veterinären, det är Mira. Annars har alla hundar älskat att gå till veterinären, Sting är en av dem. Han dyker in och undrar varför inte alla möter honom direkt och bara jublar . En person som skulle in med sin katt vände sig om och utbrast ett ”åååååh” när hon såg Sting och gick emot honom med händerna utsträckta och lite ”dök” över honom. Sting reagerade bara med ”ååååååh – gooooosa”. Oerhört skönt! Vi har kommit långt med hanteringen!!! Mognadsgrej kanske .

Vågen visade att Sting väger 15,5 nu så det går stadigt uppåt, men måttet är detsamma. Jag tycker det är skönt att han i alla fall hamnade inom standarden , men gillar att han är liten. Perfekt storlek!

Inne på undersökningsrummet la sig Sting ner och väntade lugnt, oerhört skönt! Sprutan pep han lite åt men han fortsatte strax efter att äta sitt godis som jag höll fram. Sen var allt frid och fröjd.

Ute i väntrummet la han sig ner igen (vi var ensamna får jag väl säga ) tills det dök in en stor hund. Då blev det liv i luckan haha! Han skäller inte åt hundar i vanliga fall, men den är hunntypen kom in utan att fråga honom! Något vett måsta man väl ha . Han börjar bli stor . Inget jag hetsar upp mig för, det kommer gå över tror jag. Alla andra ”fasoner” har gjort det.

Ikväll ska jag på föreläsning. Ole Frykman ska prata om den arbetande hunden, uppväxt, träning, skador och förebyggande åtgärder. Ska bli intressant!

Nu är det snart helg igen. På lördag kommer det två kollegor hem till mig, de vill ha lite undervisning om klickerträning. Det ska bli kul! Jag hoppas det blir så att de inte bara använder klickern utan verkligen klickertränar, men det återstår att se .

Ett år imorgon

Madelen — Mon, 09 Jan 2012 18:56:03 +0000

Imorgon är det ett år sedan Sting föddes. Ett år redan! Tiden har gått så fort och oj så roligt vi har haft! Jag tittade på ”gamla” filmer, som den här då han precis kommit hem, åtta veckor gammal:

Eller den här, då han såg sig själv i spegeln för första gången:

Liten blir stor:

Sex månader

Foto: Maria Lissjos

Foto: Emma Wiklund

Så imorgon då, ett år gammal, 15,1 kilo tung och hela (?) 46 cm hög.

Han har varit en enormt snäll och lugn valp. Inte förrän han var dryga sju månader började han smaka på saker och det måste jag väl ändå säga att han varit lindrig på även om jag bröt ihop när han gjorde det första gången. Det kom som en chock. Han är fruktansvärt mammesjuk, vilket gör att det inte är helt enkelt att få honom att koppla av om jag inte är nära. Men vi jobbar på det och jag är medveten om det….och njuter av det på samma gång . Senast idag ville han somna i mitt knä när jag satt och jobbade, tog före det upp tassarna på axlarna och tvättade mig ömt, snosade mig vid öronen och suckade lite. Faller man inte då så är man en konstig människa.

Framförallt är han en otroligt snäll, mjuk och rolig hund. Jag har aldrig skrattat så mycket i hundträning som jag gör med honom. Han älskar att träna och spår är hans passion. Han är min drömhund. Äntligen fick jag tag i han .